Hem > Kommunikation > Nyheter > Blue TC: IKT-sektorn som accelerator för att nå målen för hållbar utveckling
  • HeadBanner cchs COMUNICACIÓN SV

Blue TC: IKT-sektorn som accelerator för att nå målen för hållbar utveckling

Sust. Dvlpmt Goals Large Dreamstime.com Ludmila Derevyankina Illustration 164422031

Bildrättigheter/Copyright: 
Dreamstime.com_©Ludmila_Derevyankina_Illustration_164422031


Miguel Angel Garcia Matatoros, VD vid Blue Telecom Consulting

 För närvarande har 90 procent av världens befolkning täckning för mobilt bredband. ITU (ett FN-teleorgan) påminner oss dock om att detta inte innebär att alla har tillgång till teknik på lika villkor, vilket förblir en broms för den sociala och ekonomiska utvecklingen.

Teknologi har redan lagt grunden för alla typer av aktiviteter och är därför en nyckelfaktor för människans utveckling. Vart och ett av målen för hållbar utveckling som antogs av FN i 2015, - som har tre grundläggande mål som att utrota fattigdomen, bekämpa ojämlikhet och lösa klimatförändringarna -, har genom teknologi en gemensam accelerator. 

Tekniken har på så sett gjort det möjligt att få tillgång till nya digitala, finansiella tjänster, som gör att många människor kan ta del av ekonomisk verksamhet. Den underlättar också tillgången till information, hälso- och sjukvårdstjänster, utbildning, kvinnors möjligheter för sysselsättning och starta egna företag, förbättra energi- och naturresursförvaltning, m.m.

Ett mycket bra exempel från telekommunikationssektorn är mobila banktjänster på den afrikanska kontinenten, där Vodafoneför mer än tio år sedan började erbjuda digitala banktjänster, och senare följdes av Orange  med deras egen strategi. I dag gör sådana mobila tjänster det möjligt för invånarna att skicka och ta emot pengar sig i mellan, göra kommersiella transaktioner, få tillgång till krediter och dra nytta av offentliga subventioner och hälsorelaterade tjänster. Allt detta på en vidsträckt kontinent som till stor del saknar ett nätverk av bankfilialer eller finansiella institutioner som dem vi känner i Europa. Enligt Vodafone har den ekonomiska friheten som dessa innovativa, digitala finanstjänster erbjuder redan förändrat livet till invånarna, särskilt för kvinnor, som har fått möjligheten att starta och vid många tillfällen utveckla sina egna företag. 

Utöver positiva effekter av digitalisering, borde tillämpningen av de mest innovativa teknikerna, enligt Ericsson Mobility Report, också kunna bidra till att minska växthusgaserna med upp till 15 procent fram till 2030. Detta skulle eliminera EU:s och USA:s nuvarande koldioxidavtryck.

Företag inom IKT-sektorn har satsat starkt på FoUI för att göra de mest avancerade teknologitrenderna tillgängliga för en stor del av befolkningen, både vad gäller pris och användbarhet. Något som i praktiken innebär en demokratisering av ny teknik. Ingen kan tvivla på att den mest positiva effekten av globaliseringen, där alla människor har tillgång till samma information och resurser för att skapa, kommunicera, göra affärer eller ta hand om sin hälsa och miljö, har möjliggjorts av den teknologiska utvecklingen som vi har upplevt under de senaste tjugo åren. Detta i sin tur har gett oöverträffade sociala och ekonomiska framsteg.

Trots tillgängligheten på teknologi, är dock inte allt gjort. Ännu finns det en hel del kvar att göra. En stor del av världens befolkning, sjukhus och skolor har fortfarande inte tillgång till exempelvis Internet, vilket hindrar dem från att dra nytta av de fördelar en uppkoppling kunde ha gett dem.

För att en sådan utveckling skall kunna förverkligas och börja bära frukt, är det nödvändigt att ha stöd, främst, av regeringar, men också av tillsynsmyndigheter, sektorsöverskridande föreningar, standardiseringsorgan, företag, investerare, universitet och ideella organisationer. Detta för att övervinna vissa hinder som bromsar framsteg, till exempel:

  • Restriktiva lagar som inte uppmuntrar till användning, utveckling och implementering av ny teknologi och lösningar på både infrastruktur-, kommersiell- och slutanvändarnivå.
  • Brist på offentlig-privata  samarbetspolitiker som har för avsikt att stimulera innovation och företagstillväxt.
  • Interoperabilitet för teknik, som löses genom utveckling och främjande av standarder, som samtidigt erbjuder skydd mot olika risker.
  • Brist på investeringar i fysisk infrastruktur som lägger grunden för användning av denna nya teknologi. Exempelvis är tillgänglighet till mobilt bredband inte till någon nytta om skolor, sjukhus, organisationer eller företag inte är anslutna.
  • Otillräckliga stöd till uppstart av näringsverksamhet anpassat lokala behov.
  • Brist på teknikutbildningsplaner riktade mot både slutanvändare och yrkesverksamma så att de kan dra full nytta av tillgängliga verktyg.

EU:s nyligen godkända återhämtningsplan är ett utmärkt tillfälle att accelerera en hållbar utveckling. Syftet med denna plan är att hjälpa medlemsländerna att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av Covid-19-pandemin, och samtidigt se till att deras ekonomier genomför den gröna och digitala omställningen och blir mer hållbara och motståndskraftiga. 1,8 miljarder euro skall till stor del gå till forskning, innovation, klimatet och digital omställning, skydd av biologisk mångfald och jämställdhet. Kanske är detta första gången sedan andra världskriget att vi har en kris som kräver ett så extraordinärt tillskott av offentliga medel och ett ännu närmare internationellt samarbete.

Det finns många olika maktcentra som har inflytande på och som kan driva processen för social omvandling via implementering av ny teknik. Men utan en adekvat lagstiftningsram, som inkluderar finansiella och skattemässiga stödåtgärder, effektiviserar spektrumtilldelningen, underlättar installationen av nödvändiga, fysiska infrastrukturer och stimulerar tjänsteleverantörer och applikationsutvecklare, kommer varken företag, organisationer eller människor att kunna utnyttja alla de möjligheter och fördelar som ny teknologi erbjuder. 

Teknologi har en transformerande kraft, vilket sätter den i centrum för alla FN:s mål för hållbar utveckling, liksom de mål som finns i EU:s återhämtningsplan. Tekniken kan vara svaret för var och ett av dessa mål. Att arbeta för målens uppfyllelse vill ge oss framsteg och förbättra befolkningens levnadsvillkor. Teknologi bör därför inte längre betraktas som et kommersiellt godo, utan borde anses för en grundläggande människorättighet. 

Senast ändrad torsdag, 03 december 2020 12:41

Nyheter

Prev Next